I Norrtelje Tidning den 30 december 1974 står att läsa:
En av Norrtälje kommuns största och mest aktiva föreningar, Rimbo Idrottsförening, blir efter nyår verksamhetsmässigt en sektion fattigare. Det är medlemmarna i skid- och orienteringssektionen som beslutat sig för att bilda en egen specialklubb: Rimbo Skid- och Orienteringsklubb, Rimbo SOK.
Redan i början av 1973 kunde man läsa i protokoll från Rimbo IF:s skid- och orienteringssektion att önskemål fanns om att ta upp en allvarligt menad diskussion om bildandet av en orienteringsklubb.
Helt gnisselfritt genomfördes inte delningen och meningarna var många om orsaken. Rimbo IF:s ordförande C-O Östholm trodde att orsaken var ett gammalt och djupt rotat missnöje bland orienterare och skidåkare, som ansåg att andra sektioner inom idrottsföreningen favoriserades. Något uttalat skäl till splittringen kom aldrig till uttryck.
Vandaler förstörde klubbstugan
Hur som helst så kom den slutliga utbrytningen att tillkännages då Rimbo IF hade sitt ordinarie årsmöte i februari 1975 och allt var då frid och fröjd. Även på den ekonomiska sidan klarnade det för den nya klubben, då de medel som fanns på orienteringssektionens konto i Rimbo IF överfördes till Rimbo SOK. I samband med utbrytningen fick orienterarna behålla sin klubbstuga vid Sandbanken och ansvaret för elljusspåret i Västertorp.
Glädjen med klubbstugan blev inte långvarig då den redan på våren slogs sönder och samman av någon valborgsmässofirare. 1990 beslutade man att inte längre bruka stugan och Rimbo brandkår fick använda den som övningsobjekt.
Rimbo SOK var en mycket aktiv klubb från begynnelsen. Redan hösten 1975 arrangerade man sin första tävling. Distriktsmästerskapet i nattorientering gick av stapeln i Bålbroskogarna med hela 259 anmälda löpare. En siffra som även i dag är mycket konkurrenskraftig.
Framgångsrika klubbmedlemmar
I dag kan i stort sett alla som vill delta i SM i orientering. Annat var det på 70-talet, då Svenska orienteringsförbundet nominerade vem som skulle få delta. Till SM i dagorientering 1975 kvalificerade sig Elisabeth Hedlöf och Anders Ekman i var sin juniorklass. En prestation bara det.
Året efter det att Elisabeth Hedlöf chockat alla inklusive sig själv med att bli silvermedaljör på natt-SM sammanfattade Norrtelje Tidnings orienteringsorakel Torsten Carlsson SM-tävlingarna med frågan: när blir det guld? Elisabeth fortsatte sedan året med att bli bästa svenska i den nordiska juniorkampen och avslutade året med att bli SM:s mest framgångsrika junior.
Mycket snabbt kom fler av klubbens orienterare att utmärka sig i resultatlistorna. Redan våren 1975 kom stora framgångar. Elisabeth Hedlöf utmärkte sig som en av Sveriges bästa damorienterare då hon segrade i elitklassen i en tävling i Skåne.
Allt var dock inte bara guld och gröna skogar. 1977 arrangerade klubben en tävling i Närtuna, som fick till följd många och heta diskussioner om markägarkontakter. Det hela utmynnade i ett stormöte med deltagare från markägare och representanter från förbund och jägarorganisationer. Rimbo SOK konstaterade att man brustit i information. Alla inblandade tog nog lärdom av det inträffade.
80-talet klubbens storhetstid
Under 1980-talet var verksamheten på topp. I verksamhetsberättelsen för 1980 står att läsa att klubben detta år hade sju deltagare i de olika SM-disciplinerna i orientering, och sju DM-titlar gick till klubben.
1983 skedde saker inom roslagsorienteringen som kom att påverka inte bara Rimbo utan samtliga klubbar i Roslagen. Några som kallade sig Roslagseliten vädrade planer på att skapa en separat tävlingsklubb. Ifall detta inte skulle vara möjligt kunde man tänka sig att eliten samlades i någon av de aktuella klubbarna. Tanken var ett få så starkt budkavlelag som möjligt. Styrelsen uttalade en negativ hållning till bildandet av en tävlingsklubb och hälsade gärna elitlöparna välkomna till Rimbo SOK. Styrelsen beslutade att inte stödja bildandet av en eventuell tävlingsklubb.
Samma år inträffade den största framgången i klubbens historia då Joakim Hedlöf tog hem två SM-guld. För att även belysa den aktivitet som rådde inom klubben kan nämnas att det under 1983 gjordes 645 starter i individuella tävlingar.
Även skidorna har haft en del i verksamheten, med deltagare i de större loppen och en livlig ungdomsverksamhet. Den arrangörsmässigt största händelsen var Svealandsmästerskapet i skidorientering. Trots dålig snötillgång kunde arrangemanget genomföras.
Under mitten av 1980-talet var aktiviteten som störst och antalet medlemmar uppgick i runda tal till 300 personer. Ekonomin stödde sig på bingoarrangemang, som gav relativt sett stora pengar. I verksamhetsberättelsen för 1990 kan man dock läsa att intresset för bingospelet minskade betänkligt, varför det måste upphöra och andra inkomstkällor efterlystes.
Tio år efter de första tankarna om bildandet av en tävlingsklubb i Roslagen blev frågan åter aktuell 1994. Till årsmötet lade styrelsen in en motion om att ingå i tävlingsklubben OK Roslagen. Det innebar att medlemmarna i Rimbo SOK hade möjlighet att tävla för OK Roslagen. I förlängningen kom detta att innebära att de mest framgångsrika Rimboorienterarna kom att tävla för OK Roslagen, då detta blev den enda möjligheten att delta i de stora orienteringsbudkavlarna.
Orienteringsframgångar i fjärran länder
Klubben har genom åren haft det väl förspänt med orienteringskartor. I klubben finns Rolf Andersson, som sedan 1975 rekognoserat och ritat mängder av kartor, såväl för Rimbo SOK som för många andra föreningar landet runt. Även orienterare i Spanien, Portugal, Israel och på Åland har kunnat ta del av hans alster.
Rolf har även genom åren rönt stora orienteringsframgångar med O-ringenseger, veteran-SM-segrar och dubbla bronsmedaljer vid veteran-VM i Nya Zeeland 2017. Så sent som 2022 kammade han hem en fjärde- respektive sjundeplats på medel- och långdistansen vid veteran-VM i Italien.
Rolf har också varit och är den som i den nya teknikens tid sett till att föreningen hängt med vad beträffar tidtagning med mera. Därtill kommer hans iver att få arrangera tävlingar, vilket klubben trots sin begränsning klarat av.
Splittringen 1994 hade stor inverkan på orienterandet i Roslagen och så även i Rimbo. I och med flykten av de bästa till Roslagen följde även att rekryteringen blev lidande och med den intresset för klubben som helhet.
Skidorna har haft ett starkt fäste i klubben med storrännare som Lennart Nordström, Åke Samuelsson och Sixten Gunn. Tappra försök har gjorts att anordna en tävling till minne av just Lennart Nordström, men senare års frånvaro av snö har gjort att tävlingen töat bort. Av medel som kommit till klubben i samband med Lennart Norströms och Åke Samuelssons bortgång har en vallabod inretts i deras namn.
Texten publicerades urprungligen i 2019 års utgåva av Sjuhundrabygden, årsskrift från hembygdsföreningarna i Fasterna, Rimbo och Rö, föreningen för Finstas forntid och framtid samt föreningen Sjuhundraleden.
